Den svenska förskolans helhetssyn – så hänger omsorg, lek och lärande ihop

Uppdaterad 7 augusti 2026

Genom mer än ett sekel av pedagogisk utveckling har Sverige byggt en förskolemodell där omsorg, lek och lärande inte är tre olika saker – de är samma sak, och de händer samtidigt. Den helhetssynen, rotad i en djup respekt för barns inneboende förmåga, är grunden för hur vi arbetar varje dag.

Från barnträdgård till modern förskola

Den svenska förskolans historia börjar redan 1896, när Anna Eklund öppnade landets första barnträdgård i Stockholm efter utbildning vid Pestalozzi-Fröbel-Haus i Berlin. Tre år senare, 1899, startade systrarna Ellen och Maria Moberg en barnträdgård i sitt hem på Skolgatan i Norrköping – och 1904 öppnade de Fröbelstugan, landets första folkbarnträdgård, öppen även för arbetarfamiljers barn.

Deras vision om ett lekfullt lärande i nära samspel med naturen och kamraterna växte fram parallellt med det moderna Sverige. Vägen gick via 1998, när förskolan fick sin första läroplan, Lpfö 98. 2011 blev förskolan dessutom en egen skolform i skolväsendet – det första steget i utbildningssystemet. I dag är förskolan en självklar del av de flesta barns uppväxt: hösten 2025 var drygt 468 000 barn inskrivna i svensk förskola – 86 procent av alla 1–5-åringar, enligt Skolverket.

Demokrati i praktiken – redan i sandlådan

Det som gör den svenska modellen särskild är inte enskilda metoder, utan synen på barnet. Förskolans läroplan slår fast att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar – inte genom lektioner om demokrati, utan genom att barnen får uppleva den: komma till tals på samlingen, påverka leken, lösa konflikter med stöd av närvarande vuxna.

Sedan 2020 är barnkonventionen svensk lag, och i förskolan blir den konkret varje dag. Barn som blir lyssnade på lär sig lyssna på andra.

Den synen på barnet är ingen lös tradition – den är inskriven i styrdokumenten.

En läroplan som håller ihop helheten

Förskolans läroplan, Lpfö 18, reviderades 2025 med förtydliganden som gäller från 1 juli 2025. Lekens och rörelsens betydelse betonas ytterligare, liksom den dagliga högläsningen. Lärverktygen i förskolan ska nu i första hand vara analoga – böcker, klossar, skapande material – och förskollärarens ansvar för att arbetssätten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har förtydligats.

För oss är det här välbekant mark: vår pedagogik har alltid byggt på leken som grund, skärmfri vardag och pedagoger som är närvarande i barnens utforskande.

Så långt Sverige. Men hur ser helhetssynen ut när den möter världen?

Helhetssyn med internationellt perspektiv

På Svenska Internationella Förskolan i Kista och Hässelby kombinerar vi den svenska helhetssynen med en tvåspråkig svensk-engelsk profil. Svenskan är basen, engelskan en naturlig del av vardagen – i sånger, sagor och samtal. Vi arbetar i små barngrupper där varje barn blir sett, och vi är ute varje dag, i alla väder.

Att välja förskola är ett av familjens viktigaste val. Vill ni se hur helhetssynen ser ut i praktiken är ni varmt välkomna att boka ett besök hos oss.

Läs vidare: Leken som grund · Att välja rätt förskola · Vår förskola i Kista